Sörmlands egen Bermudatriangel

Publicerad i Sörmlandsbygden mars 2014 
Karta illustration Sörmlands egen Bermudatriangel

Strax utanför Nyköping ligger ett av Sveriges mest mystiska områden. För den oinvigde ser det ut som ett stycke ordinär landsbygd, men i ufokretsar är det en verklig “hot spot”. Så om du är begåvad med ett öppet sinne – ge dig ut och spana. Ufofönstret står på vid gavel. Sanningen finns därute någonstans.

Sanning eller ej – något finns i alla fall därute. Något oförklarligt och mysko. Förr i tiden handlade det om tomtar, troll, häxor och älvor. Vi kan frestas att le åt många av bondesamhällets skrockfulla föreställningar och traditioner. Men är dagens moderna människa verkligen så mycket bättre? En undersökning från 1990-talet visade att var fjärde svensk tror att utomjordingar besöker vår planet då och då. Det är med andra ord ungefär lika vanligt att vara övertygad moderat som att tro på rymdvarelser (inga liknelser i övrigt, nota bene, men det kanske kan ge ett visst hopp för alliansen inför valet: inget är omöjligt, Fredrik!).

Någonstans i Uppsala finns föreningen UFO Sveriges rapporttelefon – en lur som ständigt står öppen för det oförklarliga, och som genom åren har fångat de mest märkliga berättelser och vittnesmål. Varje år inkommer hundratals rapporter om märkliga fenomen till UFO Sverige. Det handlar främst om oidentifierade flygande föremål, men det kan även vara andra typer av “märkliga” upplevelser. Vissa menar att berättelserna om ufon och rymdvarelser i själva verket är ett nytt uttryck för samma sak som äldre tiders sägner om naturväsen. Vårt teknikintensiva samhälle har bara klätt det oförklarliga i en ny kostym: istället för vadmalsdräkter och röda tomteluvor letar vi nu efter glänsande rymddräkter.

Ufo-rapport

Tjugo mil söder om rapporttelefonen – i Norrköping – ligger “Archives for the unexplained”, mer känt under sitt tidigare namn “Arkivet för UFO-forskning”. Här arkiveras alla rapporter. Totalt finns mer än 20.000 rapporter och incidenter dokumenterade. Varje inkommen rapport granskas noga av de ideellt arbetande ufologerna. Ufo-experterna är inte i första hand ute efter att hitta “flygande tefat”. Nej, en äkta ufolog söker förutsättningslöst och nyfiket sanningen. Många av dem tror absolut inte på rymdfarkoster eller utomjordingar som förklaringsmodell. De tittar och undersöker, vrider och vänder på fallen, och ger alla möjligheter en ärlig chans. När sedan hypoteserna övergår i teori och sannolik förklaring – ja, i samma stund försvinner ufot. Ett UFO är ju per definition oförklarat.

Clas Svahn, journalist och Sveriges mest kände ufolog, berättar på UFO Sveriges hemsida om drivkrafterna bakom sitt outtröttliga sökande:

- Det är viktigt att inte avfärda människors upplevelser utan att lyssna på dem. Det är genom berättelserna som man kan hitta de fakta som till slut kan leda fram till en ökad kunskap både om eventuella nya fenomen och självklart om hur vi människor själva fungerar.

Alien StockXchngDen absoluta merparten av rapporterna i UFO-arkivet har fått “naturliga” förklaringar. Det handlar vanligtvis om atmosfäriska fenomen, kometer, flygplan, fyrverkerier, thai-lyktor, fåglar och strålkastare. Men till slut återstår ändå en liten spillra av oförklarliga, mystiska händelser, som driver ufologerna vidare mot sanningen. Ungefär 500 svenska rapporter klassas idag som “oförklarade”. En inte obetydlig del av dem kommer från ett litet område i sydöstra Sörmland, som i ufokretsar är känt som ett så kallat “ufofönster”; ett område med särskilt hög ufoaktivitet. Det handlar om en förhållandevis liten area, inom en triangel som löper ungefär mellan Nyköping, Oxelösund och Nävekvarn.

Nyköpingsborna Carl-Anton och Dan Mattsson beskrev denna sörmländska “Bermudatriangel” i tidningen UFO-aktuellt redan i början av 1980-talet. De presenterade då 46 uforapporter från området och lade samtidigt fram en hypotes om att geologin skulle kunna förklara förekomsten av många märkliga fenomen:

Berggrunden har här varit i rörelse, förkastningssprickor och branter har uppkommit. Grundämnen från jordens inre har trängt upp och berggrunden är mineralrik, främst förekommer magnetisk järnmalm. Denna järnmalm orsakar ofta magnetiska störningar i området.”

Rapporterna från området handlar om allt från oförklarliga ljus i natten till observationer av Braviken KolmardenFoto: TS Eriksson Wikimedia Commons“klassiska” flygande tefat. Man har också funnit märkliga markavtryck och “humanoider”, det vill säga spår av människoliknande varelser. Trakten är känd för flera svårförklarade flygolyckor och märkliga incidenter av lindrigare slag, som när vindrutan på en bil plötsligt gick sönder utan någon synbar förklaring. Och vid ett tillfälle, i samband med den värsta ubåtshysterin, rapporterades en förmodad ubåt i Bråviken samtidigt som ett UFO observerades i “fönstret”. Kunde det verkligen vara en slump?

Ja, givetvis kan det vara en slump. Det kan också vara så att mannen som rapporterade ufot hittade på hela historien, efter att ha läst om den misstänkta ubåten i tidningarna. Uforapporten kom nämligen in långt efter att händelserna utspelade sig, vilket är ganska vanligt. Det är ju inte alls omöjligt att hela grejen med Sörmlands Bermudatriangel är en form av självuppfyllande profetia: Ufologerna spanar vilt och letar extra aktivt efter rapporter från detta område. Inte konstigt att man då också ser mycket. En allt tätare väv kan spinnas, en väv av lika delar fantasier, förhoppningar och självbedrägeri.

Eller så är Tunabergsbygden faktiskt supermysko, ja rentav ett fönster mot okända världar. Så om du törs: åk ut till det mäktiga Simonsberget en sen kväll. Blicka upp mot den mörka natthimlen och öppna dina sinnen. Fundera på vad som egentligen rör sig där nere, under dina fötter, i Tuna bergslags månghundraåriga och kilometerlånga övergivna gruvgångar. Om inte annat kanske du får höra en Berguv. Bara det kan kännas helt overkligt.

Johan Eriksson


Ett urval ufo-rapporter från Sörmland

Källa: UFO Sverige
Har du själv sett något oförklarligt? Lämna din rapport till UFO Sverige!

Elektriskt uppvaknande

“Jag bodde i en lägenhet som hade sovrumsfönstret mot en en skogsdunge och vaknade mitt i natten av en krypande känsla i kroppen, det var som om hela jag var elektrisk. Det var en helgdag och jag gick upp en sväng för att jag inte kunde somna om, då tittade jag ut mot skogsdungen med sina höga granar och ser ett vitt ganska dovt lysande klot hänga över trädtopparna. Klotet åkte mellan, framför och bakom träden och befann sig mitt över en gammal vikingagrav som finns i skogen där.” (Torshälla, Fyrby, nyåret 2000)

Misstänkt landningsplats

På ett fält utanför Laxne fann man märkliga brännmärken år 1968. Gräset var bränt i cirkelform med diametern ca 1,5 meter. Runt detta fanns 2 ränder, den ena vit och den andra rosa. Ränderna bestod av något slags puder. En man från Försvarets forskningsinstitut (som även ska ha representerat en UFO-organisation) var där och tog prover. En av observatörerna tog också prover som han analyserade med spectograf på Scanias laboratorium. Det innehöll barium, strontium, koppar samt 3 okända ämnen. (Rapport 2000-203, hösten 1968. Skiren, mellan Nykvarn och Laxne.)

Närkontakt vid Yngaren

En kväll i september 1989 kommer Kerstin Jonsson åkande i sin bil med 13-åriga dottern Tina. Plötsligt får Kerstin syn på ett föremål som hänger i luften strax ovanför björkarna vid vägen. Föremålet liknar ett klassiskt tefat, runt och minst fem meter i diameter. Färgen är matt metallisk och undertill blinkar tre lampor, rött, gult och grönt oregelbundet. Efter några minuter säger Kerstin att hon skall gå ut och titta, så hon öppnar dörren och sätter foten i backen. Men Tina som är mycket rädd ropar ”du är inte klok, det får du inte!”. Precis samtidigt börjar föremålet sakta snurra motsols och ut över vägen. Tina slänger sig i baksätet och börjar gråta. Sedan går allt mycket snabbt. Föremålet svänger otrolig fart iväg över skogen och bort mot sjön Yngaren. (Björkvik, september 1989)

Inget utslag på Skavstas radar

Observationen skedde i flygledartornet på Skavsta flygplats. En man observerade ett grönt sken med rök runt sig som om det gick genom moln i nordlig riktning. Då ett flygplan låg på final för landning så kikade han på radarn för att se om det kunde vara ett annat flygplan men där fanns inget eko! Han frågade piloterna om de såg skenet på ca 300 meters höjd och de gjorde de men de bedömde höjden till betydligt mer än 300m. Totalt så såg han skenet i ca 5 sekunder. (Skavsta, Nyköping år 2003. Rapport 2003-310)

Moppegäng fick oväntat sällskap

Många år har gått men jag glömmer aldrig den där kvällen i februari. Vi var sex ungdomar som åkte moped från Oxelösunds centrum till Jogersö. De som anlänt först av oss stod som statyer och pekade på himlen när vi andra anlände till stugan. Ovanför trädtopparna svävade ett ljudlöst föremål, något ovalt till formen med en ring runt sig och med ljus i olika färger som blinkade. Det förekom ett ljud, dock inte från själva föremålet utan från obestämd plats som man närmast kan likna vid hundskall, eller ylande. En av ungdomarna börjar gråta, blir mycket upprörd och tagen, rädd och osäker. Vi var sex nyktra ungdomar ska tilläggas. Inga droger förekom. Vi var unga och vi försökte prata med vuxna om händelsen. Tyvärr var det ingen som tog detta på allvar, så vi fick lära oss att vara tysta om det.” (Jogersö, februari 1977. Rapporten skriven 20070323)

Vad slog ut sjöräddningens radar?

I september 1982 var besättningen på brandförsvarets sjöräddningsbåt ”Flamman” med om något mycket otäckt under en övning. Vid Stora Juten mitt emot Djurö kvarn håller båten närmare 18 knop. Vattnet ska vara fritt där. Plötsligt ser de en mängd ekon på radarskärmen, vilket tyder på att någonting finns rakt framför båten. Man beordrar ”full back” och spanar samtidigt framför båten, där det mörka vattnet skummar omotiverat. När ”Flamman” glider in i den svarta skummande cirkeln slutar radarn att fungera och båten lyder inte roder utan börjar snurra av sig själv! Efter en stund kommer man ur den mörka cirkeln och båten börjar åter fungera. Försvaret menar senare att det rör sig om en sovjetisk ubåt. Björn Lindh, som styrde båten kommenterade händelsen: “Om det var en ubåt eller om det var någonting annat, det vet vi inte. Men en sak är säker. Någonting fanns där, under oss, i vattnet.” Långt senare, år 1991, inkommer en ufo-rapport som beskriver iakttagelser av ett oidentifierat flygande föremål samma kväll, cirka 40 km från Flamman. (Bråviken 24/9 1982)