Sörmlands blå zoner

Publicerad i Sörmlandsbygden 2016
100-åringar i Sörmland

100-åringar i Sörmland

100-åringen som klev ut genom fönstret har fått sällskap av allt fler åldringar. Sörmläningarna lever längre än någonsin tidigare och antalet 100-åringar har tredubblats på trettio år. Allra äldst blir befolkningen i Vingåker, Katrineholm och Oxelösund. Kanske finns redan länets första blivande 200-åring i någon av dessa kommuner?

Runt om i världen finns ett antal områden där befolkningen blir ovanligt gamla: Okinawa (Japan), Sardinien (Italien), Nicoya (Costa Rica), Ikaria (Grekland), och i Loma Linda (USA) är så kallade “blå zoner”, där en stor andel av befolkningen blir 100 år eller äldre.

Den belgiske demografen Michel Poulain myntade begreppet ”blå zon” år 2004, när han tillsammans med den italienske statistikern Gianni Pes forskade om åldrandets gåta på Sardinien. De två forskarna använde helt enkelt en blå kulspetspenna, för att ringa in de byar som hade många åldringar och började kalla dessa områden för just ”blå zoner”.

I Sverige har journalisten Henrik Ennart ringat in Sveriges blåaste zon, som sträcker sig från Öland, över Småland och ner mot nordöstra Skåne. Den svenska blå zonen omfattar ungefär tre procent av Sveriges befolkning. Bland de platser som sticker ut mest finns Markaryd, där andelen hundraåringar i befolkningen uppgår till 84 stycken per 100 000.

Några egenskaper som är typiska för de blå zonerna är att folket lever relativt isolerade, vilket har gjort att deras traditionella kultur har bevarats. De blå zonerna är ofta jordbruks- eller fiskesamhällen, där man har fått slita hårt för den dagliga födan. Överkonsumtion, fetma och stress förekommer i låg grad.

Sörmlandsbygdens undersökning av åldrandets gåta är förstås inte riktigt lika grundlig som de nämnda exemplen. Men när vi sätter den blå kulspetspennan över Sörmlandskartan framträder vissa mönster i länets demografiska utveckling från 1985 fram till idag.

Antalet invånare över 90 år i Sörmland har ökat från 960 individer år 1985 till 2997 individer år 2015 – det motsvarar en uppgång på över 200 procent. Idag är drygt en procent av länets befolkning över 90 år.

Vid det senaste årsskiftet fanns det 48 hundraåringar i Sörmland, vilket kan jämföras med endast 15 stycken år 1985. 36 av hundraåringarna var kvinnor.

Hela 44 av 100-åringarna var gifta, eller änkor och änklingar. Forskning har visat på ett ganska tydligt samband mellan äktenskap och lång livsålder. Statistiska centralbyrån (SCB) släppte i veckan en ny rapport som lyfter fram vissa förklaringar till att gifta lever längre. Gifta har oftast ett rikare socialt liv och större nätverk än de som är ogifta. Relativt sett är det också färre missbrukare bland de gifta, vilket i sig är hälsofrämjande.

Hur är det då med de ”blå zonerna” i länet? Jo, högst andel 100-plusare i befolkningen finns just nu i Vingåker, Oxelösund och Katrineholm, som alla ligger över riksgenomsnittet. I Sverige finns i genomsnitt 20 stycken 100-åringar per 100 000 invånare. Vingåkers kommun ligger allra högst med hela 44 100-åringar per 100 000 invånare. Genomsnittet för hela Sörmland är dock lägre än för riket (17 stycken 100-åringar per 100 000 invånare) och på det hela taget ligger vi en bra bit efter befolkningen i de riktigt blå zonerna i världen.

Visserligen har Vingåker, Oxelösund och Katrineholm ett arv som bygger på jordbruk och fiske, precis som på Okinawa, Sardinien och de andra blå zonerna. Men där tar också likheterna slut. Till skillnad från de verkligt blå zonerna finns det inte många områden i Sörmland som har kvar den traditionella livsstil som tycks leda till ett långt liv.

Det är trots allt ytterst få personer som blir över 100 år – det handlar om så lite som 0,2 promille av befolkningen. Så hur gammal kan då den mer genomsnittlige sörmlänningen förvänta sig att bli? Ja, det beror förstås på när vi är födda. Medellivslängden har under de senaste trettio åren ökat med 6 år för sörmländska män (till 79,5 år) och med 4,5 år för kvinnor (till 83,5 år). Kvinnorna lever alltså fortfarande längre än männen, men gapet minskar.

Vissa väldigt optimistiska forskare är övertygade om att världshistoriens första 200-åring redan är född, och att över hälften av de svenskar som föds idag kan få blåsa ut 100 ljus på tårtan. Det förutsätter dock ett eller flera stora medicinska genombrott, som gör att vi klarar oss bättre från cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra livsstilssjukdomar. Även om det skulle ske, så återstår två stora frågor: vill vi verkligen bli så gamla? Och vem ska ta hand om alla 100-åringar?

Så blir du gammal som gatan

Människorna i världens blå zoner har en traditionell livsstil, som liknar livet i det förindustriella samhället: de odlar och fiskar sin egen mat, arbetar hårt, och äter inte mer än nödvändigt. Det är grunden för att uppnå en hög ålder. Ytterligare faktorer som spelar roll är bland annat:

  • Utbildningsnivå: högutbildade lever i genomsnitt längre än lågutbildade.
  • Inkomst: höginkomsttagare lever längre, särskilt bland männen
  • Kön: kvinnor lever längre.
  • Socialt umgänge: familj och ett rikt sällskapsliv ger ett längre liv.
  • Religion: att ha en religiös tro, eller ett annat högre syfte med livet, tycks bidra till en lång levnad.
  • Bo på landet: De flesta som blir riktiga gamla bor inte i städer.
  • Motion: Människor i de blå zonerna arbetar flitigt, rör sig mycket och förändrar inte livsstilen när pensionsåldern passeras.
  • Grönsaker: att äta mycket bönor och andra vegetabilier, och mindre kött, tycks förlänga livet.
  • Tillgång till sjukvård: Att bo i en välfärdsstat med utbyggd sjukvård ökar förstås chansen till ett långt liv.