Hertigarna av Sörmland

Publicerad i Sörmlandsbygden 2016
 

Efter drygt femtio års vakuum fick Sörmland åter en kunglig ambassadör, när kungahuset meddelade att den nybakade bäbisen Alexander Erik Hubertus Bertil är hertig av Södermanland. Alexander sällar sig till en skara kungligheter som sedan medeltiden haft en särskild relation till vårt län, med livsöden som innehåller både framgångar och tragedier. Törs vi kanske åter hoppas på midsommarfester vid Stenhammar och början på en ny guldålder för Flen?

När Prins Wilhelm gick bort i början av juni år 1965 förlorade Sörmland sin starkaste kungliga profil sedan hertig Karls dagar. Slottet Stenhammar utanför Flen har sedan dess mestadels ekat tomt – med undantag för de få dagar som kungen tillbringar i sin ytterst väl tilltagna “arrendestuga”. Kungahuset äger nämligen inte Stenhammar. Det gör svenska staten, som förvaltar godset enligt den siste ägarens testamente, som stadgar att godset ska utarrenderas på följande villkor:

”Finnes vid något utarrenderingstillfälle någon svensk undersåte varande, eventuell arvsrätt till tronen ägande, prins av det regerande konungahuset, som är Hertig av Södermanland, så äger han företrädesrätt till arrendet, om han eller hans målsman så önskar. Äro flera lika berättigade, lärer Hans Majestät Konungen bestämma.”

Inte många trodde att den unge kronprinsen skulle vara intresserad av arrendet. Det fanns dock många andra idéer om slottets framtid. Prins Wilhelms son, Lennart Bernadotte, menade att Stenhammar skulle passa utmärkt för litterära konferenser och författarmöten, vilket vore att verka vidare i diktarprinsens anda. Andra ansåg att Stenhammar kunde användas som ett rekreationshem för husmödrar eller kanske för utrikesministern, som då skulle bli granne till Harpsund. Men alla dessa idéer kom på skam, då den unge kronprinsen faktiskt valde att ta över arrendet.

På senare tid har kung Carl XVI Gustaf visat ett stort intresse för Stenhammar, och det var därför inte helt förvånande att just Sörmland blev kungens val när prins Alexander tilldelades sin symboliska hertigtitel. I ett tal på den årliga Stenhammarsdagen för två år sedan berättade kungen om sin relation till slottet:

– Stenhammar och dess marker betyder mycket för mig personligen. Här är en bit av jorden där jag känner att jag hör hemma på ett alldeles särskilt sätt. Prins Wilhelm, min farfars bror, bodde här under drygt 30 år. Precis som jag, älskade han Stenhammar och det sörmländska landskapet.

Flera bedömare ser det nu som sannolikt att prins Alexander kan komma att ta över arrendet på Stenhammar, om intresset finns. Till Aftonbladet kommenterade journalister och rojalisten Herman Lindqvist frågan på detta sätt:

– Troligen vill kungen att prins Alexander ska ta över eftersom att han har utsett honom till hertig. Jag kan tänka mig att kungen skriver testamente att Carl Philip ska ta över tills det att Alexander blir myndig.

Hovet har däremot inte gett någon motivering till valet av Sörmland, eller angett några framtida planer för arrendet på Stenhammar. Ett lite kryptiskt besked från hovets presstjänst pekar dock på att Alexander snart lär få bekanta sig med Flensbygden.

– Det vi kan säga är att Stenhammar betyder mycket för kungen och intresset för jordbruksfrågor är något han delar tillsammans med sin son, meddelar Margareta Thorgren på hovets presstjänst.

Den positiva bilden av Sörmland har kungen själv bekräftat flera gånger. Så här uttryckte han saken  i ett tal som i Katrineholm 2013

– Ja, Södermanland och Stenhammar är en bit av jorden, där också jag känner att jag hör hemma på ett alldeles särskilt sätt. Det är lätt att förstå att många flyttar hit till det vackra Södermanland. Inte bara stockholmare kommer hit, utan människor från många andra länder.

Kungens ljusa bild av Sörmlands dragningskraft stämmer dock bara delvis. Nästan alla sörmländska kommuner har ökat sin befolkning de senaste 15 åren. Det finns dock två tydliga undantag: Flen och Vingåker krymper, sakta men säkert.

Eventuellt är det bara en slump, men faktum är att Flens fruktansvärda utförsbacke i befolkningsfrågan inleddes strax efter prins Wilhelms bortgång år 1965. Det var visserligen bara en person som gick bort – men det var dock en prins! En prins som spred mycket glädje i bygden och som inte minst ordnade mycket uppskattade midsommarfester för Flensborna.

Det bästa som vår nye hertig kan göra för Sörmland vore kanske att flytta till Stenhammar, skaffa många barn, och på nytt bjuda in de glesnande leden Flensbor till glada midsommarfiranden, där ljuva kärleksband kan knytas. Den vanligaste födelsedagen i Sverige är nämligen 22 mars. Räknar vi nio månader bakåt i kalendern – ja, då hamnar vi mitt i den ljuvliga midsommartiden. Men – hertigen av Sörmland kan förstås också hitta många lediga bostäder till förmånligt pris i Vingåker.

Johan Eriksson

Från store Magnus till Alexander den lille

Hertig Alexander av Sörmland har haft ett tiotal företrädare på “posten” som Sörmlands furste, varav fem blivande kungar. Sörmland är faktiskt Sveriges “hertigrikaste” landskap genom historien. Vissa hertigar hade ett rent kungligt flyt, medan andra livsöden är mer tragiska. Här är hela listan:

Först ut var Magnus Birgerson (Ladulås) som hade titeln hertig av Sörmland 1266–1275. Därefter blev han kung och påbörjade omgående bygget av det svenska klassamhället, genom Alsnö stadga 1280.

Näste sörmländske hertig var den stackars Erik Magnusson, vars dagar slutade i en fängelsehåla på Nyköpingshus, under det ökända gästabudet år 1318.

Den störste av dem alla var ändå hertig Karl, som basade över Sörmland 1560–1604, då han äntligen blev kung efter långvariga bråk med sina släktingar, som också var hertigar i flera fall.

Under en kort period (1604-1607) hann faktiskt också Karl IX:s son, blivande krigarkungen Gustav II Adolf, chefa över Sörmland – men han var bara tio år när han tillträdde.

Hertig Karl Filip , Gustav II Adolfs lillebror och namne med hertig Alexanders far, fick hjälp av sin mor att styra över Sörmland 1607-1622. Han lyckades också bli vald till rysk tsar en kort period, för att sedan dö i fältsjuka (magsjuka) i Baltikum. Därefter upphörde kungamakten att dela ut hertigtitlar under en lång period (det blev ju bara en massa bråk.)

Gustav III återupplivade hertigtiteln, men endast i symbolisk och ceremoniell mening, när han lät sin bror Karl (senare Karl XIII) bli hertig av Sörmland 1772 – 1809. Från och med nu var hertigtiteln mest att anse som rojalistisk “bling bling”.

Oscar I var den förste Bernadotten att bli sörmländsk hertig (1810–1844) och sedan följde under en mycket kort period hans sonson, Carl Oscar (1852–1854) som dock dog i mässlingen endast femton månader gammal.

Gustav V:s son prins Wilhelm tog över hertigvapnet år 1884, och behöll det sedan till sin död år 1965. Ingen har väl älskat Sörmland som prins Wilhelm. Vid hans begravning i Flens kyrka reciterades hans egen dikt, där han från högre makter önskade “av dig ett sista under tigger jag: att än en gång min själ får återvända till en benådad sörmländsk sommardag.”

Fakta – adelskap och hertigdömen

Den “äkta” svenska adeln, som är godkänd av Riddarhuset och inskriven i adelskalendern, består av cirka 28 000 medlemmar från 663 olika familjer. 2016 års adelskalender registrerar 47 grevliga (finast!), 131 friherrliga och 485 “övriga” adliga ätter. Ungefär hälften av adeln är stockholmare och 25 procent bor i utlandet. 1975 avskaffades kungens rätt att “dubba” nya adliga ätter, och i praktiken var Sven Hedin den sista person som adlades i vårt land (1902).

Vid födslar inom kungafamiljen hålls en konselj på slottet där regeringen deltar med kungen som ordförande. Vid konseljen informerar kungen om den nyföddes titel, namn, tilltalsnamn samt vilket hertigdöme som tilldelats tronarvingen. Sedan 1980 kan även kvinnor ärva den svenska tronen, vilket fick till följd att kungen bestämde sig för att även prinsessor kan erhålla titeln hertiginna från födseln, och inte bara genom giftermål. Titeln som hertig eller hertiginna är dock inte detsamma som adelskap – släkten Bernadotte är nämligen inte medlemmar i Riddarhuset.

Nuvarande hertigar/hertiginnor
Landskap Hertig/Hertiginna Tillträdde
Gotland Prinsessan Leonore 2014
Gästrikland Prinsessan Madeleine 1982
Hälsingland
Skåne Prins Oscar 2016
Södermanland Prins Alexander 2016
Värmland Prins Carl Philip 1979
Prinsessan Sofia 2015
Västergötland Kronprinsessan Victoria 1980
Prins Daniel 2010
Ångermanland Prins Nicolas 2015
Östergötland Prinsessan Estelle 2012