Kunglig utmaning

Krönika i Sörmlandsbygden april 2015
”Svear äga konung
att taga och så vräka”

Alla ni som älskar kungahuset bör sluta läsa här! Detta är nämligen början till slutet för släkten Bernadottes odemokratiska historia i Sverige. (Jag förstår genast varför massmedia skriver så mycket om kungahuset: Alla rojalister läser nu vidare för att se vilka majestätsbrott som väntar, övriga läser med spänd förväntan.)

Under de korta stunder då jag inte lever gott på mina feta arvoden från tidningen Sörmlandsbygden, så skriver jag bland annat läromedel i samhällskunskap. I samband med mitt senaste bokprojekt upptäckte jag ett allvarligt sakfel på kungahusets hemsida. De hävdar att grundlagarna säger att “Kungen är försvarets ledare”. Häpp! Det står förstås inte ett ord om något sådant i grundlagarna. Kungen är helt enkelt inte försvarets ledare, även om han fortfarande har vissa ceremoniella och symboliska betydelser i det militära. I realpolitiskt hänseende är kungens militära grader ungefär lika betydelsefulla som hans titel “årets ölänning 1996”.

Jag har försökt att få kungens webbredaktör att åtgärda felet, men ingen verkar bry sig. Det värsta är att många har kopierat den felaktiga informationen och lagt in uppgifterna på sina egna webbsidor. Det står till exempel i en färsk artikel från Expressen att “Kungen är försvarets ledare”. Många litar förstås på att kungahusets information är korrekt. Tyvärr litar många också på Expressen. Till saken hör att webbsidorna i fråga är skrivna för dyslektiker och lässvaga, som har svårt att själva kontrollera vad som egentligen står i grundlagen. (Det finns därmed en viss risk för att även medlemmar ur kungahuset läser just dessa lättlästa sidor och faktiskt tror att de är försvarets ledare.)

Eftersom kungens webbredaktör inte vill åtgärda problemet har jag nu bestämt mig. Jag ska själv bli kung i Sverige, och personligen se till att sakfelet åtgärdas! (Jag skulle kunna söka tjänsten som webbredaktör på hovet, men det verkar roligare att vara kung.) Min enkla plan är att återinföra valkungadömet i Sverige. Det är en gammal god svensk demokratisk tradition. I de gamla landskapslagarna stod det: “Svear äga konung att taga och så vräka”.

Mitt största problem just nu är att hitta Mora sten, den stenhäll på Upplandsslätten, där svenska kungaval ägde rum fram till 1450-talet. Dessutom kan det bli svårt att slå Viktoria om hon kandiderar. Och Zlatan förstås. Det vore något – Zlatan som Sveriges valde kung! Jag återkommer i ärendet så fort som jag har hittat Mora sten. Kungen – känn dig utmanad!

Tillägg maj 2015: Hovets kommunikationsavdelning har nu kontaktat mig och beklagat felet (tack!). De har omformulerat beskrivningen av kungens uppgifter. Jag kan därmed eventuellt överväga att dra tillbaka min kandidatur och ägna mig ”åt mitt och de mina”, som Ulf Lundell sa. 

Januari 2017: Jomän, jag visste ju att Zlatan är den verklige kungen…Därmed drar jag tillbaka min egen kandidatur.